Lotsstationen

Publicerat av Wille Ängermark den 2010-08-03

Ägarna till gårdarna

på Stora Askerön var av myndigheterna pålagada att ansvara för lotsning av fartyg till Marstrand och Uddevalla. Yrket gick ofta i arv från far till son. På det berg där kvarnen nu står hade man ett litet enkelt hus där lotsutkiken fanns och där hölls bevakning alla dygnets ljusa timmar. När det kom ett fartyg som ville ha lotsning till Uddevalla underrättade vakten den tjänstgörande lotsen. Då kunde det ofta bli bråttom.

Lots

Detta är den byggnad som ursprungligen var uppförd på Valås (där nu väderkvarnen står) och användes av lotsarna som bevakningshus. Boden flyttades till Fiskevik och används nu som sjöbod. Den ägs av släkten Mattsson i Mellangård. Foto Wilhelm Ängermark.

Karl Andersson i Ängen berättar:
"Utkiken kunne se te Svanesun å ud te Hagefjord. Lotsane gick te Förnäs å bådane fick ligga där å kryssa te de kom. De lotsa te Uddevalla å te Hätta i Hagefjord. Se'n fick
de gå hem, ifrå Uddevalla gick de te Galteröa. De va en som hette Alfred som rodde dum å frå Marstrand, så fick de se å komma sej över te Tjörn å gå över Tjörn å
sen hem. Hôlingar vakta kräg, men vaktepôjkar de vakta för lotsinga." (Vallpojar vakta kor och vaktepojkar vakta lotsningen).

LOTS-1

Samuel Nilsson - en av lotsarna på Askerön

Karl Johannesson berättar:
Kalle Gren berätta att Sammel Nilsa fick så brått när vaktepojken kom å varskodde att "nu kommer de e skuda ud ve Brattöa", de va hans tur å lotsa, å så feck han en råck på sej, men så när han kom ner te grinna nere i Förnäsekohagen, så fick han se, att de va kärringas kofta han hade fått på sej. I bråska hade han tatt hennes kofta, å då va de inte tid te å vända å byta.

De tog gästgivareskjuts tillbaka te Ödsmål elle om de va nån skuta i Uddevalla som skulle skulle ut te Hätta, de va inte länger. Här va flera lotsar, Anderjas Annersa å te Fredrikes va ett folk, de kalla dom "Jansar" å Christian Jansson va lots men inte brodern Andreas å så va de Nils å Bährn å Sammel.

För att få en beskrivning av Lotsplatsen Stora Askerön återges här ett dokument som beskriver ganska utförligt förhållandena. Bl.a. hade man en "fredlyst gran" i Bräcke i Myckleby som sjömärke.

År 1821 den 12 sept.inspekterades lotsplatsen Stora Askerön på uppdrag av "Förvaltningen af Sjöärenderne, samt Höglofl. Kongl. Kammar Collegium".

Närvarande var lotsupsyningsmannen uti Marstrands
Lotsfördelning, Coopvardie Capitainen Herr Daniel Schiller, Assessoren och Krono Befallningsmanen häradsskrifvaren, herr A.Dahlman, kronolänsmannen i Häradet, hofrättsliquidations Commissarien C.M.Wernbom, häradsdommaren Berndt Jacobsson i Berg och nämndemannen Andreas Mattesson i Strandnorum, samt därförutom de å stället tjenstgörande
Lotsar, Åldermannen Bernt Simonsson, Mäster Lotsen Johannes Clementsson, Secund Lotsen Nils Hansson, Ordinarie Lotsdrängen Olof Andersson samt Lärlingarne Elias Berndtsson och Christian Johansson.

Lotsplatsen Askerön 3ne hela mantal äges och innehafwes af närvarande Åboar, Östergården av Bernt Simonsson, Nils Hansson och Swen Rassmusson, Wästergården av Hans Nilsson och Bokhållaren S. M. Dahlström, för hvilken Bonden Olaus Berntsson svarar, och Millangården af Controlleuren R.Gyllick, Coopvardie Skjepparen Christ. Hammar, Styrmannen Joh. Wikström,

Johan Clementsson, Anders Jacobsson, Andreas Swensson och Hindric Simonsson.

Varken av Jordeboken som Häradsskrivaren Dahlman nu förevisade, eller av andre handlingar kunde uplysas när Askerö hemmanen blivit anslagna till lotsningen;
"men så långt berättelser sträcka man från man och af urgammal häfd, har Lotsningsskyldigheten åtföljt Hemmanen på hvilka altid funnits behöfligt antal Lotsar, och de Öfrige åboerne hafwa vid påträngande behof biträdt Lotsarne. Af nu förevisade Konungens Befallningshafwandes Utslag under den 31ste October 1775, och den 10 marti 1808 inhämtades att Askerö Hemmanen blifwit tillagde och befästade i Kongl. Brefwen den 16de augusti 1662, 1ste augusti 1680, 18de april 1738, och 17de September 1783.
Herr Capitaine Schiller anmärkte, att de Tjenstgörande Lotsarne innehafwa minsta delen af Jorden; och därföre utfördes hvad varje Lots bebor:

Askerö Östergård
Lotsåldermannen Bernt Simonsson 1/3
Secund Lotsen Nils Hansson 1/3, 2/3

Askerö Millangård
Mäster Lotsen Johannes Clementsson 3/16, 41/48

Af öfrige förut upräknade Jordägare innehafwes 2 7/48
Tillsammans 3 hela Hemman.
Krono Skatte Båtsmanhåll under ett Nummer 122 wid 2dra Bohus Roterings Compagnie.

Då nu föreskrefne Lots ålderman, Mäster Lots och Secund Lots äga och bebo egne Hemmansdelar och Hus, förekallade Ordinarie Lotsdrängen Olof Andersson, som upgifwer, att han bor inhyses hoss Styrmannen Johannes Wikström, där han ock under Hemmavistandet njuter kost, utan att betala något därför, emedan han från yngre Åren tjent i samma Hus - Han begärde nu, att blifwa befordrad till Secund Lots vid denna Station, hwilket antecknades.
Lotslärlingen Elias Berntsson vistas och bor fritt hos dess fader Åldermannen Bernt Simonsson.
Lotslärlingen Christian Johansson vistas och bor fritt hos dess Fader Mäster Lotsen Johannes Clementsson.

Af Askerö Östergård utgår i grundränta 11 Rd 14 sk. till Kongl. Majst. och Kronan och 1 Tunna krono Tione. - Af Wäster och Millangårdarne hvardera i grundränta 8 Rd 30 sk. Häradsskrifvaren på Lön, samt 24 kappar korn i Kronor Tionde. Lika tionde som till kronan utgör hvart Hemmanet till Pastor i Spekeröd, och lika till Norums kyrka; Till Pastor in natura och kyrkan efter 3 daler Silfwermynt Tunnan enligt 1770 års Riksdagsbeslut dess 40 §, med tillökning efter mynt walvationen,samt härförutom till Pastor en mark Smör af hvarje ko som på
gården födes, en Ost från hvar besuten Bonde till behagelig storlek, och Offer Juhl, Påsk och Pingst efter egen god affertion jämlikt 1722 års förening med Prästerskapet i Bohus län. Äfwen Bevilling af Jorden efter ombytelig Taxering 2 Rd af hvarje 1000 Rd och för närvarande efter värde Östergården 5500 Rdr samt Väster och Millangårdarne hvardera 4500 Rdr.
Herr Capitainen Schiller androg, att härå stället, uti de upräknade, finnes så många Lotsar och Lärlingar, som efter Lots Reglementet äro anslagne, och således antalet fullt.
Tillfrågade förklarade så väl Lotsarne som övrige ägare, att Hemmanen oförkränkt tillgodonjuta och njuta, de Privilegier som dem tilläggas uti 2 § af Kongl Förordningen den 17 September 1783; och på den af Lotsarne nu ingifne ansökning, att vinna tillökning i Lotsarnas antal, af en mäster Lots och 2ne Lärlingar, hvarmed de föebehöllo befrielse för anslag af främmande Lotssar från andra Stationer, kunde ej widare härtill göras, än att samma ansökning kommer att åtfölja detta Protokoll till upptagande och prövning på Högvederbörlig Ort.
Herr Capitainen Schiller ärindrade Lotssarna och öfrige ägare till Lotshemmanen om noggrann efterföljd af föreskrifterne i 5 och 9 §§ af föruptagne 1783 års Kongl. Majst.nådiga förordning.
Sluteligen voro med anledning af Konungens Höga Befallningshafvandes Ordres den 13de December nästledit och den 28de Juni detta År Åboerne Bernt Relfsson i Ranneberg Resteröds Sockn, Carl Hindriksson i Söder Korsvik Ljungs Sockn, och Per Eriksson i Hede Myckleby Sockn utom den förstnämnde förfallolöst uteblifwen, på kallelse tillstädes, jämte Nils Beckman i
Bräcke sistnämnde Sockn, på hvars ägor en uti Konungens Höga Befallningshafwandes allmänna kungörelse af den 13 marti detta år fridlyst Gran till Sjömärke tjenar; och sedan det af Tjenstgörande krono Länsmannen i Fräkne Härad den 26te förleden Juli förde undersöknings Protokoll, upläst blifwit, förmanades och tillsades Jordägare, att i allt hvad på dem ankommer
wårda och tillse de uti samma Protokoll uptagne Sjöprickar Tofwebåden, Aspholmebåden, Ärhollme Grundet, NO Båden och SW Båden samt Granen wid Bräcke. Härvid upplystes och medgafs af Jordegare, att alla tre Hemmanen Askerön äga i Lotsnings skyldigheten sig ålagt, att uprätta och underhålla de 4ra förstnämnde Sjöprickarne eller så kallade Bådarne om hvars
fullföljd de ärindrades.
Sist begärte åboen Nils Beckman i Bräcke ärsättning för det den fredlyste Granen skall få stå qwar på Stranden Räfsnäs, Een Rdr Banco om året. Ut supra.
A.Dahlman
*****

Hur lotsen Rutger Jerpsson
verksamt bidrog till att överlista en svensk båt med dansk besättning som försökte fly från Uddevalla till Danmark. Jerpson seglade så långsamt han kunde gemon Hakefjorden för att kunna bli övermannad av en svensk förföljare och på så sätt kunna övermanna de danska militärerna som medföljde. Dessa dramatiska händelser tilldrog sig under under ofreden 1788-89.

I det hopp, at den wördade Allmänheten med lika benägenhet anser en fullständigare underrättelse om förloppet med Swenska Jagten VENUS upbringande til Marstrand, hwilken war bemannad med Dansk Besättning, som densamma uptagit de förra berättelserna om Danska Båtars upbringande, under nu warande krigsoroligheter, utbeder jag mig tilstånd, at i min Herres
Tidning så införa följande:

Då Lots-Inspektoren Ramstedt och underteknad uti någon expedition woro ankomne til Askerön, blef oss berättadt, det en Swensk Jagt med Swensk Flagg och Dansk Besättning, war gången från Uddevalla och, natten imellan d. 5 och 6 October, ankrat på förenämnde ställe. Om morgonen därpå, eller d. 6, ankom Lotsen Lars Hindrichson i land, tillika med en Dansk Man
af Besättningen, åtfölgd af någre Lotsar från Askerön, för at afhemta Halm och Watn från Öen: sedan Lots-Inspektoren och underteknad, för at af den medhafde Danske Mannen icke blifwa sedde, förborgat oss uti en kammare, inkallade wi nämnde Lots, och tilsporde honom om denna Jagts beskaffenhet; hwarpå han lemnade oss all möjelig underrättelse, tilläggandes, at
Jagten wille segla Stigfjorden ut. På vidare tilfrågan om Lotspenningar woro bekomne? swarades, at han från 2:e om bord på Jagten warande Lieutenanter, hade bref til Borgmästaren Åberg i Uddewalla, som Lots-legan liqvidera skulle. Sedermera inkallade wi Lotsen Råttier Hjerpsson från Lilla Askerön som skulle widare lotsa Jagten, och tilsade honom strängligen, at han ej måtte understå sig genom Stigfjorden utlotsa nämnde Jagt, men i det ställe förebära omöjeligheten at sådant utan högsta risque kunna werkställa, utan at han war nödsakad, at genom allmänna farwattnet med Jagten utsegla, hwarföre den Danska Besättningen wäl wisade någon farhåga, helst de af sådan orsak woro twungne passera förbi den nu i så godt förswarsstånd satta Carlstens Fästning. På sidstnämnde Lots alfwarsamma åtwarnade beslöto de ändteligen wara nögde med hwad han gjorde härutinnan. Äfwenledes hade wi instruerat Lotsen, at så mycket möjeligt war, affalla från Winden, för at dymedelst hindra Jagtens fortkomst, och at wi därigenom skulle kunna i god tid ankomma till Marstrand, hwiket äfwen skedde, hwarest wid ankomsten, Lots-Inspektoren Ramstedt härom aflämnade fullständig rapport til Hr Capitainen och Riddaren Rutensparre, med anhållan at ej allenast bekomma tilstånd, utan äfwen Manskap at denna Jagt upbringa, hwartil Hr Capitainen och Riddaren wäl swarade sig ej hafwa några ordres, dock likwäl i samråd med Borgmästaren Peter Ekström, som för egen risque påyrkade Werkställigheten häraf, lemnade Hr Capitainen och Riddaren så wäl härtil sit bifall, som äfwen beordrade Hr Fändrik Jenssen, Under-Styrman Wessbeck, sex Man Soldater af Elfsborgs Regimente och lika antal Matroser at wara härwid följaktige. Sedan Lots-Inspektoren dragit omsorg för kulor och underteknad för krut, afseglade wi i swår storm härifrån d. 6 October kl. 10 om aftonen och ankommo kl 11 samma afton til Hetta, der wi måste qwarligga til morgonen därpå; helst mörkret och stormen hindrade oss, at genst angripa Jagten, hwilken då ankrat på Kattholme-sand; men måste, i anseende til stormens tiltagande, kapa ankaret och dref til Löfön, hwarest på en Bergsklippa Danska Besättningen satt ofta nämnde Lots, Råttier Hjerpsson, til utkik, för at warsko dem, i fall något fiendtligt wore at befara; men i stället för at sådant werkställa, afbidade Lotsen med nöje wår utlofwade ankomst. Den 7:e kl 11 förmiddagen, sedan Winden något bedarrat, afgingo wi från från Hetta till Löfön och fingo efter en half tima Jagten i sigte, då Hr Fändrik Jenssen med sit Manskap i Krono-slupen, Lots-Inspektören Ramstedt och jag med 3:ne medhafde Lotsar i dess båt, samt 10 st. bewäpnade Lotsar, som från Hetta medfölgt i en större, efter någon stunds avancerande träffat Jagten,
lade Fendriken sig Jagten om styrbord, och wi tillika med den större båten, om babord och entrade henne. På tilfrågan af mera nämnde Hr Fändrik, hwarifrån Jagten wore och hwart de ärnade sig? swarade 2:ne Lieutenanter, at de kommo från Uddewalla och tänkte sig til Jutland, med bref från Prins Carl af Hessen. Wid widare tilfrågan, om något fanns om bord, som kunde tjena til motwärn? blef swaret: endast några Pistoler, at härmed förswara sig mot Röfware. Sedermera öpnade vi storluckan, hwaräst 12 Man befunnos, hafwande hwardera 2:ne skarpt
laddade Pistoler, samt undergewär och dessutom någre Reserve-pistoler, dem wi alla afsköto, dock på begäran af Premier- Lieutnanten Otto von Heis, lemnades honom tilstånd, at sjelf sine afskjuta, hwarunder wåra Pistoler woro spända, för at wara säkre mot olycka. Härefter förkunnade Hr Fändrik Jenssen, at Jagten, enligt de ordres han hade, måste medfölja til Marstrand där de fingo widare förklara sig. Samma dag om aftonen, hade wi den glädjen, at genom norra inloppet med denna Jagt insegla, då en talrik samling af Stadens Innewånare under beständigt hurrande och utropande af: Lefwe Konungen! fägnade oss och belönte wår kära möda. Detta är werkeliga förloppet med nämnde Jagts upbringande, som war den första af alla Priser, hwilka sedermera blefwo tagne.

Lyckliga utgången af denna expedition wäkte wår åstundan, at widare upoffra wår ringa tjenst: tilfället yppades ock, at wi, tillika med Hr Capitain och Riddaren Rutensparre wid Geddewikssund anträffade 27 st. båtar lastade med diverse, dem wi upbragte til Marstrand och sedermera escorterade till Götheborg. - Det loford, hwartil nu mera Hr Majoren och Riddaren Rutensparre, samt wår wördade Borgmästare, Hr Peter Ekström, af hwar och en upriktig Swensk, så nu som altid gjort sig förtjente, i anseende til ådagalagd nit för sin
Konung och Fädernesland, talar för sig sjelf til deras ewärdeliga heder. Marstrand, d. 28 December 1788.
A.G.Wodenbeck

Källa: Götheborgs Allehanda, fredagen den 9 jan. 1789