Hällristningar, dösar, hällkistor, runstenar m. m

Publicerat av Wille Ängermark den 2010-08-07

Hällristningarna i Tisselskog i Dalsland

Sällan har väl hällristningarna i Högsbyn i Dalsland haft besök av en så sakkunnig skara - nio arkeologer fick plats på bilden - det var ytterligare fem där. De kom från Sverige och Norge.

 

Hällristningarna i nattbelysning. Foto W. Ängermark

 

Erling Johansen känner på ristningen. Borgarsyssels museum, Sarpsborg.

 

Åke Fredsjö och Erik B Lundberg tankfulla inför ristningen på Ronarudden. Karin Rex längt t.h. Alla bilder W. Ängermark

 


 

Två hällristningar från Bohuslän

Ristningen i Finntorp, Tanum. Foto I. Asker.

 

Ristningen i Yllene, Kville. Imålad med slammad rödkrita. Foto I. Asker 1963.

 

Folkskolläraren och hällristningletaren I. Asker betraktar en översilad häll i Bro utmark i Tanum. Den är fylld av figurer. Bilderna på hällarna ovan är tagna av honom. Länk till Vitlycke Hällristningsmuseum i Tanum. Se på den nyfunna höllristningen vid Skottefjället. Klicka på 'AKTUELLT*

 

 

 

Dös i Haga i Tegneby sn på Orust. Dösar är den äldsta typen av stenkammargrav från yngre stenåldern och är byggda på samma sätt. Stenarna brukar dock inte vara flata hällar som här.

 

Hällkista i Skottene, Väne Ryr sn på gänsen till Lane Ryr sn. Kistan är 7 m lång. Hällkistan är en senare typ av stenkammargrav.

Den berömda dösen i Haga i Stala socken på Orust. Teckning av W. Ängermark.

 

I Stenehed i Svarteborgs sn finns denna rest av en skeppssättning på gårdsplanen. Runstenar i Bohuslän

 

Runstenen från Kalleby, Tanums socken. När man fann den var den bro över en bäck. Nu är den rest vid kyrkan. Imålad av Runverket, Riksantikvarieämbetet Granit? 400 e.Kr. Höjd 3 m, största bredd 1.53, tjocklek 13 - 40 cm. Inskrift: þrawijan . haitinazwas... (Antonsen). Inskrift: þrawijan . haitinaRwas (Krause).

Åt Thravinge ägnades stenen (Run-Janne).

Litt.: Antonsen, Elmer, A concise grammar at the Older Runic Inscriptions, 1975. Krause, Wolfgang, Die Runeninschriften im älteren Futhark, 1966 Foto: W. Ängermark

 

Runstenen i Räfsal i Valla sn på Tjörn. Här står den på den gamla platsen i åkern innan den blev flyttad till till kullen bredvid. Stenen består av glimmerhaltig gneis, 1.55 m hög. Foto 1948. Inskriften: hAriwulfs stAinAz (Antonsen) hAriþulfs stAinAR (Krause). 600-650 e. Kr. Tolkning: hariwulfs stenar.

 

Runstenen i Rävsal 1960.

 

Runstenen i Hoga, Stala socken, Orust. Gneis. Inskrift: iiauR iamt Ain wan i Arb munt (Lindquist). IauR nyss (bliven) änkman, fick brudgumsgåvan i arv. iiAur i A m tAin þani A ramunt (Pettersson). Joar i Å m(ärkte) sten denna åt Ramund. Litt.: Lindquist, Ivar, Runinskriften på Hogastenen i Bohuslän. Ett rättsdokument från 700-talet. BFFT 1920. Pettersson, Lena, Hogastenen på Orust, i: Blandade runstudier 1, Uppsala 1992 Gneis.

 

Rö-stenen på Otterön, Tanums sn. 2 m hög och 65 cm bred. Inskriften är med urnordiska runor. Originalet i Statens Hist. Museum. En kopia finns nu på fyndplatsen. Titta på megalitgravar Länk till tolkning av Rö-stenen och om andra runtexter från Bohuslän av fil.dr Karl G. Johansson, Monica Johansson och Lena Rogström. Källa: O. v. Friesen, Rö-stenen i Bohuslän och runorna i Norden under Fokvandringstiden. Uppsala 1924 Länk till RUNVERKET Länk till runstenar i Västergötland Länk till några av Sveriges märkligaste runstenar RÖKSTENEN , SPARLÖSASTENEN, JÄRSBERGSTENEN En HÄLLMÅLNING i Bohuslän LANDSKAPSARV RIO KULTURKOOPERATIV VADBRINGS historiesidor