Att läsa kyrkoböcker

Publicerat av Wille Ängermark den 2010-08-03

Om latiniserade efternamn.
Ett exempel på hur man ur en kyrkobok skriver av ett 'latiniserat' prästnamn:

I födelseboken kan det stå: "Kyrkoherde Peder Cervini [Hjort] son Johannes", men i databasen kan man inte skriva så utan man skriver "Fader: Kyrkoherde Peder Cervinus, Son: Johannes, osv. ...

Kyrkoherde Peder Cervinus [namnet skrivet i grundform].
Kyrkoherde Peder Cervin9 [artikeln 'us' skrives ibland med ett förkortningstecknet 9 som betyder 'us'].
Kyrkoherde Peder Cervini [namnet skrivet i genitiv].

Det kan bli två i t.ex:
Kyrkoherde Lars Wassenius blir Wassenii i genitiv.

Strömstads kyrkobok 1771-03-29:
Faddrar till Friedrich Otto:
Handelsman Hr O. Beroni fru, M:lle Anna Maja Kamp, Handelsman Olof Beronius, Controlleuren Hr Anders Ebbe Schough.

Den latinska regeln:

  fem. mask.
Nominativ sing. Wassenia Wassenius eller (-9= us)
Genitiv sing . Wasseniae Wassenii

 

Ett ex. på en svårläst kyrkobok. Sanne C:1 från 1685.
Foto: Arkiv Digital 2005
.

Ett ex. på en ovanligt välskriven kyrkobok. Ucklum C:1 1825
Foto: Arkiv Digital 2005.

Om förekomsten av abbreviaturer eller förkortningar i några Bohuslänska kyrkoböcker.

I Valla kyrkobok C:1 1691-1730 förekommer ett förkortningstecken (påminnande om siffran 9 el. kursiva bokstaven g ) av sista ledet av namnet 'Rassmus' bl.a. på sid. 110, 125 och 130. Detta tecken avser den latinska ändelsen -us, och kan härledas till de s.k. tironska noter, som är ett system som uppfanns av Ciceros frigivne slav och vän, författaren Marcus Tullius Tiro (94 f. Kr - 5 e. Kr.), och var ett slags stenografi. Detta sätt att förkorta orden förekom alltså under antiken, men vann terräng när man började att använda den gotiska skriften och avsikten var att kunna skriva snabbare och spara på dyrbart pergament och papper. Den arabiska siffran 9 användes för ändelsen -us i latinska ord och även i ordet hus i nordiska handskrifter under medeltiden.

Valla kyrkobok C:1, sid 110 rad 10 uppifrån:
'd 26 feb: född d 2 Marti döpt Elin Rasm9 [Rassmus] dotter i Bräcke, föräldrarna Rassm9 [Rassmus] Olsson, Gunela Olsdotter...

Valla kyrkobok C:1, s. 115 Den 6:te raden uppifrån läses: 'd. 3 Julii döde Anna Lyckz d: i Gielteby h9 [hus] Föräldr. Lyck...

Ytterligare -us förkortningar förekommer bl.a. i Norum, Spekeröd, Uddevalla och Tanums kyrkoböcker.

Det är intressant att prästerna i Bohuslän på 1700-talet använde dessa förkortningar. Valla kyrkobok skrevs troligen av komminister Herman Johannis Niebuhr, född 1661 som efter att ha varit kollega i Kungälv kom till Valla 1693. Hans hustru hette Lucia Ankarström från Kungälv. Han dog 1730 och Lucia 1739. Foto: Arkiv Digital .

Ytterligare exempel på förkortningar

Tossene kyrkobok C:1 1667, sid 35. Foto Arkiv Digital.
De tre nedersta raderna lyder:
Do[min]ica 3[ter]tia Advent9[us] Oluff Gulbransöns, Sön i Walla, Johannes
[Tredje söndagen i Advent el. 15 december 1667. (Döptes) Oluff Gulbransöns, Sön i Walla Johannes]

Observera att bokstäverna 'min' i 'dominica' är förkortade med ett latstreck/nasalstreck, Adventus till 'Advent9' och 'ter' i 'tertia' med en arabisk trea. Skrivet av prästen Hellie Willumsön Brun som var kyrkoherde i Tossene socken i Bohuslän 1663-1686. Foto Arkivigital.

I Uddevalla kyrkobok C:1, sid. 87 den 4 mars 1710 finns en av klockaren el. prästen uppfunnen abbreviatur? av andra ledet av namnet Heidemarks och i stället för slutled -mark(s) använt tecknet för myntet mark. Foto Svar.

Norums kyrkobok.
d. 30 Sept: begrofz Bengta Andersdr på Koppers mark -
48 åhr gammall. (I stället för ordet mark (torpet låg på utmarken) använde skrivaren tecknet för myntsorten MARK).
Foto Arkiv Digital.

Stora I och J är alltid försedda med prick. Barnet Ingeborg i Starrkjärr och hennes fader Jönsson, faddrarna Johanes och Inger. Barnet Inger och hennes fadder Inger. Längst ner t.v. skymtar månadsnamnet Juni . Ödsmåls kyrkobok C:1 1796.
Foto ArkivDigital.

Strömstads kyrkobok C:1.
Det är inte vanligt att bokstaven G skrivs på detta sätt.
"6 [nov. 1722] dödde Gudde Olof sons barn ok begrofs d 10 Ejusdem" .
Foto ArkivDigital.

Tossene kyrkobok 1673. Namnet 'Gunnar'
Foto: Arkiv Digital .

Grinneröds krkobok C:1 (I Forshälla kyrkobok C:1)
Titelbladet till kyrkoboken skrivet av kyrkoherde Johannes Jonae Gothenius 1629-1710: Texten: J Grinnerödhz Sokn äre Barn födde och Döpte Anno 1688. Obs hur G i Grinneröd är utformat.
Foto ArkivDigital

Forshälla kyrkobok C:1 1693 i Januari.
Här förekommer en annan men snarlik form av G som i exemplet från Strömstad ovan 24 Föddes Oloff Gunnarssons och Maret Pedersd j Arneröds Son, hwilken d 25 Döptes och kallades Jacob

Faddrar woro:
Niels Swensson j Garn, Anders Bryngjelsson j Häslered Rasmus Olofsson jbid. Hust. Gertrudh Joen Gunnarssons i Bratteröd bahr Barnet.
Foto Arkiv Digial.

Forshälla kyrkobok 1692 (Grinneröd) C:1.
På andra raden står " ... på Donebacken [teckning av ett hjärta+tum] = Hjärtums Sokn.
På tredje raden står: Pedher Olofssons och Gunnur Tor- Bokstven G har här en annan utformning än i ex. från Strömstad ovan.
Foto ArkivDigital.

I en almanacka från 1703 förekommer ändelsen us med förk. 9 på denna sida tre gånger, den 16, 18 och 26 nov.

 

Litteratur:
Paleografi, Nordisk Kultur, Utg. av Johs. Bröndum-Nielsen, Uppsala 1954. Art. Abbreviaturer, Kulturhistoriskt Lexikon för Nordisk Medeltid, Viborg 1956-78.


Kvinnonamnet Olof

I Ucklums kyrkobok C:1 1731-04-25 kan man läsa:

Dito Oluf på Tönnerödz mark [man använde genitiv- ändelsebokstav z efter d, ordet 'mark' är skrivet med tecknet för myntenheten Mark], Pat:[er] Lars Anderson [tecknet "er-förkortning", för 'son' ] M:[ater] Oluf Persd[ote]r. T[estes] Apelona i Håhla.

Här uppträder marktecknet, latin för fader och moder och testes för vittne, genitiv-z, s.k. slutkrok för -son samt det mycket ovanliga kvinnonamnet 'Olof ' eller 'Olu'. Namnets stavning kan variera: framför konsonant faller ofta bokstaven 'f'' och då stavas namnet 'Olu'. Att de bodde på 'Tönnerödz mark' menas att de inte bodde på gården utan på ett nybyggt torp eller backstuga som så småningom fick ett namn.
Foto ArkivDigital.

Infört i Grinneröds kyrkobok (Forshälla) C:1 sid. 360 är noterat att den 1695 den 12 aug. föddes och 15 döptes en flicka till Oloff. Hon var dotter till Eloff Mårtensson och Barbara Pedersdotter på Hohla [Håle] i Ljung sn.
Foto Arkiv Digital.

Strömstads kyrkobok C:1 Texten lyder:
Åhr. 1739
Födda och döpta 20 Junius
Kl 4 Effter Middagen, blef Hölingen Jacob Hindricksons hustru, Oluf Larsdoter Förlöst med en doter, Som d. 22 Ejusdem döptes och Kallades Anna Marja, Borgaren Johan Schieels hustru bar henne, Borgaren Hans Olufsons hustru fölgde med, Manfaddrarna Woro Borgaren Jacob Lindbom och Skomackaren Oluf Busk.
Foto: Arkiv Digital .

Det ovanliga kvinnonamnet 'Frönna'

Det okända kvinnonamnet 'Frönna' förkommer i Forshälla kyrkobok C:1.
Foto: Arkiv Digital 2005.

Två namnteckningar


"...Lars Olsson skrev sig även på äldre dagar tydligen som framgår av texten, Olofsson. " (Se sid. 52 i boken Erik Arrhén, Lars Olsson i Groröd, Uddevalla 1952.)

Anm: Talmannen Lars Olsson i Herrestad skrev sig "Lars Olsson"!

"Jacob Ollsson, namnteckning under 1720 års regeringsform... Jacob har uppenbarligen vid alla de riksdagar han bevistade, själv skrivit sig Ollsson..." (Se sid 62 i boken Erik Arrhén, Jacob Olsson i Hästekälla, Uddevalla 1955.)

Anm: Talmannen Jacob Olsson i Hästekälla skrev sig "Jacob Ohlsson"!


Vådliga händelser:

Spekeröds kyrkobok. 1693 i juli är noterat:

"Druncknade i Anvigs Sjöö om en Onsdag wid middags thiden. Han sadt i sin Ecka och fiskade, at en dher een häftig huirwel wind och slog örkan omkåld"

Grinneröds kyrkobok, huggormsbett.

1779 den 10 juni fick den 24-åriga drängen Peter Olofsson ett huggormsbett i foten och dog tre dagar senare.

I Lommelanda kyrkobok finns en uppgift om att två barn blev dödade av vargar 1797:

Kyrkoherde Fredrik Wingård har gjort följande i ant. i dödboken.

"Barn. Maria Nilsdoter af Lommeland ihjälrifwen af varg på Moss Torps gård inwid Dörren d. 22 Juli, 3 år 2 månader och 3 weckor gammal."

Två dagar senare hände följande:

"Barn. Anna Brita Christophersdoter, Nygård, ihjälrifwen af varg invid dörren på Nygård d. 24 Julii. 1 År, 6 månader och 3 veckor gammal"

Lane Ryrs kyrkobok

1831 den 23 juli 1831 dog Johannes, 36 år gammal av "ormsting".


Frakturstil kan ibland vålla svårigheter.

Här visas bokstäver, både versaler och gemener, för latinska och fraktur alfabetet

:

Tysk eller gotisk handstil, stora bokstäver

Länkar

Båhusarkivet

Länk till Statens Arkiver, Köpenhamn. Gotisk skrift efter Georg Simon. Gå direkt till handledningen.

Gotisk eller 'tysk' handskrift

Runor

Lista över yrken

Arkivarie Per Clemenssons lista över yrken

Länk till Norges kyrkoböcker

ABC och Läsebok för Nybegynnare af A. J. D. Cnattingius. Stockholm 1833. 'Läs hur man i Oxford läser utplånad text på medeltida pergamentsblad, bl.a. musik.'

Länk till Djävulsbibeln Codex gigas, 600 sidor av kalvpergament. 90x50 cm, 75 kg.

Titta på Helpdesk i middelalderen. Det var inte så lätt att läsa böcker när man bara hade haft bokrullar. Här lär sig Ansgar konsten.